WOOOHOOO!!!

SHIET! Längesen sist man skrev.. men nu så skriver jag igen iallafall!
Jag orkar såklart inte ta upp allt trevlig och otrevligt de senaste månaderna men jag kan ta upp lite hur det ser ut just nu =)

Japp! Nu är det som sagt sommarlov och egentligen måste jag sitta o plugga Geografi just precis nu medans jag skriver det här.. Jag har nämligen prov i geografi imorgon. Jag går sommargymnasiet om någon undrar, hittils har det varit väldigt roligt men just idag är jag så trött o de är svårt att plugga... 
  Sista sommarlovet är det oxå och det känns ju lite overkligt och tråkigt på något sätt, känner mig inte så förbered för livet efter gymnasiet.. vilket ser ut som ett jättestort hål av mycket möjligheter som samtidigt kan bli ingenting.. skrämmande.. men som sagt här sitter jag och spenderar mitt lov som jag vill lite sådär.
 
Än så länge har det väll mest varit sommargymnasiet , regn, mys, stygghet, tältande, ätande och varit med vissa änglar.. även ett första dopp har tagits men det var söndan innan skolavslutningen.. hoppas på ett nattligt äventyr i skymningen snart! ;)

Igår var jag på avskedsfest för Pukpik. I Sävja.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga.. för 1-2 månader sedan var det så verkligt att hon skulle åka hem och jag var verkligen jätteledsen.. Nu har jag förträngt det och vill inte ens försöka tänka på det, De är hemskt! Jag kan inte förstå att hon ska åka så jag reagerar nästan inte alls!.. Jag bara går här i godan tro på att det är snart är över och Puk kommer tillbaka. Men Igår insåg jag när jag tröstade Puk på toaletten att det här året aldrig kommer tillbaka, inget kommer bli sig likt igen och inte ens när hon kommer tillbaka kommer det vara som förr. Vi kommer ha ändrat oss och vi kommer gå trean utan henne. Den helt fenomenala Thaiflickan tillsammans med Madde, Astrid och mig.. det kommer aldrig bli samma sak igen som det har varit detta år. Och de finns mycket jag ångrar att jag inte gjort me henne medans hon har varit här för nu förstår jag att det var dessa 9 månader jag hade chansen att göra dem på.. Visst att vi kommer ses.. Det är jag verkligen jätteglad för att vi kommer att göra! Det är de enda som kan trösta mig, men inget kommer bli sig likt, det kommer aldrig att vara samma sak. Men jag hoppas vi inte går alltför skillda håll..
På tisdag är sorgens dag.. men min saknad kommer vara förevigt.. Flickan man kunde göra allt med.. Men de jag uppskattar mest är att hon alltid förstår.. Vid flera tillfällen var vi så sorgsna och helt efterblivna och kunde sitta och gråta på en bänk i mer än en halvtimme.. sånt är svårt.. Men de är vissa saker som man vet inte är förevigt och då gör man sånt.. Jag måste inse att de är så med allt.. En del av en kan helt plötsligt försvinna och det behöver inte betyda att Thaiflickan reser hem på tisdag utan det kan vara en helt annan själ.. Men nu hoppas jag att det inte kommer att ske för mig.. verkligen hoppas..

Nu orkar jag inte skriva mer.. känner mig lite sentimental och tänker på att långt borta kommer att vara väldigt länge..